Igår eftermiddag fick jag lite tid över. Vi hade precis övat kapillärprovtagning (stick i fingret, enklaste hittills) på ackis, så jag gjorde något sjukt oväntat för att vara jag. Jag gick och blev blodgivare! Lite information, lite kryss ja/nej-frågor och fyra blodprovsrör fyllda, en kvart senare var det klart. Kändes faktiskt riktigt bra, nu kan jag ju faktiskt rädda ett liv.

 

Nu har jag bara läst ssk-programmet i typ två månader, men ändå stör jag mig så sjukt mycket på alla små FEL som de "riktiga" sjuksköterskorna gör! Precis som när man hade tagit körkort, man tänker på vad alla gör fel i trafiken.

 

Idag hade vi "vanlig" livräddning på schemat. Med det vanliga menar jag hjärt- och lungräddning och hjälpa någon som har fått något i halsen. Ganska basic, men så sjukt bra att kunna! Gjorde ju dock detta i nian om jag minns rätt. Dom där dockorna är så himla fina.